Det händer verkligen inte ofta att jag blir nöjd med bilder eller annat som jag skapat. Men idag är jag glad, riktigt glad över en liten skulptur som jag just har blivit färdig med. Det är en parafras, en omarbetning av ett känt konstverk. Det känns som att det var meningen att den skulle bli till, för jag hade exakt vad jag behövde till själva skulpturen. Det andra materialet jag behövde fanns inne i stan. Jag brukar normalt inte köpa till material så, men när jag ringde för att höra om dom hade det, så fanns det i exakt rätt antal. Jag fick lägga undan det och funderade på hur jag skulle få hem det. Kom då att tänka på en vän som brukar åka in till stan och som när jag ringde, naturligtvis befann sig där :)
Igår talade jag med min kära son som sa att jag ska fortsätta att skriva, inte ta hänsyn och bara skriva för min egen skull. Han är så gullig (uppväxt med idel kvinnor omkring sig, mamma och tre systrar). Så ja, det gör jag, men jag förstår ändå att jag inte kan visa någon bild på skulpturen här, då den troligtvis skulle uppfattas som för vulgär. Lite hänsyn måste jag nog ändå visa..
torsdag 15 november 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men va fasen, lyssnar du inte??? Jag kanske sa skriva, men jag menar ju så klart inte bara det! Det borde du ju förstå! :) Det kan ju hända att jag ångrar mig men det är ju svårt att veta på förhand :)
SvaraRaderaDu ska ju inte tro att nyfikenheten minskar i alla fall...
haha :) jag kan ta ett kort o mejla det till dig
SvaraRaderapusspådig du får hålla dig till i morgon
Haha, hur kul som helst! Funderar dock på hur mor har fått tag på gjutformen...?
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera