Året som gått

2012 har sannerligen varit ett händelserikt år! Jag är oerhört tacksam för det jag har varit med om (och får vara med om). Tacksam även över sådant som varit smärtsamt, för det har fått mig att växa! Den största förändringen består nog i att jag numera tänker och känner med hjärtat istället för med hjärnan, en svindlande och berusande känsla! Jag är också tacksam för mötet med mannen jag aldrig träffat, men som hade en viktig del i det hela!

Jag önskar att jag på det nya året skall skriva lite mindre här inne på bloggen, men det är bara en önskan inget nyårslöfte, för så pass bra känner jag mig själv i alla fall...

Jag önskar alla Ett nytt ljust år!

Lucas tocando el piano!

För första gången i sitt liv! :)

Smakar det..

så kostar det! Ja bor man så här, med bedårande vyer får man troligtvis betala för det vintertid med snöskottning och annat. Men stora gudinna, hjälp mig, ta mig härifrån!, jag står inte ut med mera kyla eller snö!
Tänkte jag skulle baka lite till eftermiddagens besök men när jag satte mig i bilen för att åka till affären var bilen stendöd igen! Då hade jag tur att en kille kom förbi och erbjöd sin hjälp. Och ser man det så, så var det riktigt upplyftande för killens bror ringde under tiden och då sa killen - jag ska bara hjälpa en tjej och få igång bilen och så kommer jag sedan!
Jag menar, han kunde ha sagt att han skulle hjälpa en kvinna... en tant.. eller något annat, så då var tjej mycket bättre :)
Efter att jag hade handlat och satte mig i bilen så vägrade den...starta... men hade tur och fick hjälp igen. Efter detta konstaterade jag att jag måste nog blidka bilen med en riktig långtur.. Vissa skulle säkert ge sin högra arm för att få sig en tur till Vålådalen i det vackra vädret, men inte jag, jag ville bara ha batterierna ordentligt laddade!
Nu står en cheesecake i ugnen och en plåt med ost- och olivtoppar väntar på sin tur. Jo jag gillar att baka i alla fall..

Inga kommentarer.. men tack för den!

Dessa män...

Vilken trevlig kväll jag och dottern fick häromkvällen! Stämningen var varm, hjärtlig och intim och det var lite Aristocat-känsla över det hela när bandet spelade. Lite genant förstås, när dom talade om att det fanns två svenskor i publiken, så att blickarna föll på oss.. "En egen sång fick du också", sa gitarristen till mig efteråt. Efter spelningen satte sig bandet ner vid vårt bord och jag och sångaren, som även spelar munspel och gitarr i bandet, började prata om olika musikgrupper och dess musik. När han nämnde ett band jag faktiskt aldrig hört talas om blev han riktigt chockad och upprörd. "Ja men det är ju som att du inte skulle känna till något om fotboll och inte veta vem Maradona är!", sa han.

Hjälp, tänkte jag, skämtar han eller??? Det finns nog inget som jag är så totalt ointresserad av, som av fotboll! Fråga mig sen inte var det kom ifrån.., men ur min mun hoppade
"..eller Pele!" och förvånade mig själv :o
"Just precis", sa killen imponerat, som förstås pratade norska (det gör inte jag, men jag förstår det mesta, kanske tur eftersom dottern börjar prata det mer och mer) och blev betydligt nöjdare.

Vad är det med män och sport egentligen, och i synnerhet med män och fotboll??

Men kvällen blev som sagt väldigt lyckad med massor av härlig musik! Jag avslutade den dock tidigare än dom andra och hoppade på en buss som förde mig hem till den lånade bädden, genom Trondheims gator.

Trio Vreeswijk, Tormod till vänster på bas, Sturla på munspel och gömd till höger, gitarristen Rune!

PS! Jag har tjuvstartat med spanskan och skrivit en hälsning till "svärsonen" på Facebook. Men jag fuskade och använde mig av ett översättningsverktyg :o Det fungerade och han svarade tillbaka på svenska! Fast i morgon när han kommer hem hit, tror jag att jag håller mig till engelskan..

Julafton

Jag är överväldigad... Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Tidigt på morgonen fick jag ett sms om att det stod en julgåva utanför min dörr. Och mycket riktigt, där låg snäckor, sand och en kakaotvål från Mexico!! Lite senare ringde det på dörren och då fick jag en ask praliner och en flaska champagne!! Ännu senare ringde det åter igen på dörren och då stod yngsta dotterns kompis där med "Årepraliner" från både henne och dottern!! Så nu ligger jag här, helt självvalt, och njuter i min ensamhet och dricker champagne och äter mängder av choklad som jag älskar! Kanske tar jag mig också ett julbad lite senare med kakaotvålen... Himmel, vad snäll jag måtte ha varit ; )

Bla bla bla

Ja ibland så fryser allt, till och med antennen på bilen!
Men jag fick hjälp och nu är bilen igång igen med fulladdat batteri efter flera veckors inaktivitet i kraftig kyla! Det är en stund kvar innan tåget till Norge går (som jag ska med) och jag sitter och funderar på små och stora frågor. Varför är det till exempel accepterat att vara konditor, silversmed eller florist, men inte konstnär? Konstnärer ses ofta som udda och håller på med tidsspillande sysselsättning.. jag menar, dom andra yrkena är ju också för estetik och goms skull (vad jag vet) och en bakelse sätter sig dessutom runt midjan!
Konst kan få människor att tänka till, starta debatter och skapa förändring och säkert håller också det konstnärliga skapandet många borta från sjukvården..  Som sagt, världen skulle vara mycket grå och trist om inga färger eller former fanns!

Jag funderar även på... om jag skulle ge ett nyårslöfte i år, vilket jag aldrig gjort tidigare! Yngsta dotterns pojkvän har spanska som modersmål men talar också engelska men det gör däremot inte hans mamma, och det verkar som att vi kommer att få mer förbindelse i framtiden :o, så jag kanske borde lära mig lite (önskar att det hade varit italienska...). Men nu är det dags för mig att gå. Det blir bara en snabbvisit till Trondheim, jag har en leverans till mellandottern och så ska vi ju på konsert ikväll!

PS! Imorgon är dagen en minut längre!

Carpe Diem

Det är en fantastisk dag att få vara med om idag, sedan dröjer det 26 000 år innan chansen kommer tillbaka, att kunna se planeten Venus (Morning Star) stå i samma förhållande, position till solen!
Venus upp 07.19 ned 13.19
Solen upp 09.40 ned 14.19

Vintersolstånd

uppe med Venus,

hälsade Solen

Det är inte lätt..

Håller på och försöker rensa ut lite saker här hemma. I morse kom jag på att yxan jag fått en gång kan jag nog göra mig av med nu, men bara ett par timmar senare så behövde jag den för att dela en liten vedklabb! Kände mig primitiv som satt och gjorde arbetet på köksgolvet och det är nog inte att rekommendera.

Hon som inte ville bli en trumma
kommer att ryka på fredag!

Oskrivna blad

Funderar på om jag kan ha varit bokbindare i något tidigare liv eftersom jag är så förtjust i böcker, papper och pennor. Fick för mig för ett tag sen att jag skulle göra en liten låda jag behövde till att transportera en sak i, så jag plockade fram en gammal kartong, (som jag skar till i 6 delar) en tygbit och lite trälim. Vad vore förresten livet utan trälim och silvertejp? Ganska enkelt och utan att behöva tänka nämnvärt, så var asken sammanfogad :o Sedan fattades bara ett par hål och ett band att knyta ihop den med.

För några år sedan hade jag en period då jag band in skrivböcker på löpande band . Bara en är kvar då dom andra försvann till döttrar och en svägerska. Om nu inte sonen säger att den här boken rätteligen är hans...

Lite häftigt egentligen, vad man kan göra med en bit kartong,
lite papper och ett gammalt lakan!

PS! Till min lista över yrken som jag också kanske kunde ha valt faller skulptör... och numera även kotknackare :) Vilket har sin egen historia som jag tyvärr inte kan berätta om : ( eftersom vi, ett litet gäng betedde oss högst olagligt, men personen blev i alla fall bra i sin rygg!!
Den blinde leder den..
Och på tal om olaglighet så hoppas jag att ingen såg mig kvällen jag smög mig ut som en tjuv om natten för ett tag sedan, utrustad med ficklampa och såg! Nej, det kan jag heller inte berätta om, men jag skulle i alla fall inte såga ner någon julgran!

Hjärtevärmare

Det har funnits perioder i mitt liv (x4) när jag inte har fått promenera eller visa mig tillsammans med något av barnen. Helst skulle jag hålla mig 10-15 meter bakom eller ännu hellre, inte alls vara med! (Som ensamstående mamma har jag varit ganska sträng tycker barnen, men det var tvunget för att få allt att fungera, men jag har också alltid respekterat mina barn när det gäller deras personliga integritet!) Jag kommer ihåg "men-oj-då" upplevelsen när det förändrades, speciellt vad gäller sonen. En Valborgsmässoafton skulle han uppträda tillsammans med sitt band och jag blev ditbjuden :o Av hänsyn, jag menar man får inte tumma för mycket på nyvunnet förtroende, så ställde jag mig längst bak i folksamlingen tillsammans med hans systrar. Jag kommer ihåg hur ungdomarna stod framför utomhusscenen och vajade i takt till musiken med sina tändare i mörkret.
Vid ett annat tillfälle stod sonen och hans kompis på stora scenen på Liseberg och tog emot ett pris ur Wallenbergs fond av Raoul Wallenbergs syster. Dom hade vunnit en musiktävling hos radiokanalen NRJ med en låt som dom båda hade skrivit text och gjort musiken till. På cd:n som trycktes upp står det "Första exet till mamma" :)
Mellandottern har nu nyligen frågat mig om jag vill komma över till Trondheim strax före jul och gå på en konsert tillsammans med henne. Hennes kompisar i gruppen Trio Vreeswijk ska uppträda på Ila Brainnstation. Det var länge sedan jag fick börja visa mig tillsammans ute med henne, men det är ändå glädjande!

Raoul Wallenberg

Igår :)

Har du bakat lussekatter mamma?
Mm, ja det gjorde jag ju för ett tag sedan!
Jo, jag funderade på om jag skulle komma hem och hälsa på en stund...

Idag

Från kosmos till kaos

Det är inte bara vi människor
som har problem här på jorden... 

Requiescat In Pace
Ravi Shankar

~*~

Turbulens

Problem, problem, kaos, kanske, eventuellt..
Ibland blir det bara för mycket!
Det började redan när jag skulle åka iväg, då tåget jag skulle åka med spårade ur och ett flertal personer skadades. Jag tycker synd om dom som råkade ut för olyckan, men tack, tack du store, för att jag inte fanns med en gång till! Det blev osäkert om det överhuvud taget skulle bli någon resa och om jag nu skulle våga. Inte förrän på eftermiddagen när tågbolaget hörde av sig, fick jag reda på att dom hade ordnat annat ressätt.
Telefonen ringde mycket under dagen och någon tyckte att jag borde stanna hemma, men jag tog tjuren vid hornen och reste iväg i alla fall!
30 mil genom vinternatt och kyla med olika färdmedel tills jag äntligen kunde kliva på ett annat tåg med liggvagn. Snö och kyla följde mig till Göteborg och med 10 minusgrader på västkusten blir allt kaos! En spårvagn spårade ur, internet slutade fungera en dag och när jag en annan dag hoppade på en spårvagn för att åka och titta på en utställning var det riktigt stora trafikproblem. Strömmen hade gått i Göteborgs city så där kunde ingen spårvagn passera, men eventuellt, sa dom i högtalarna, skulle vi kanske nå Grönsakstorget..  eventuellt!
Nu är det bara ett par dagar kvar tills jag åker hem igen, men jag har i alla fall fått andats storstadsluft, träffat barnen med familjer och sett det kära havet!

Galet vackert!

Fick mejl idag med ljudfiler från Tommy Adolfsson som är Sveriges enda snäckblåsare!!!
Himmel, det är så gudomligt vackert att det gör ont!
"The heart of a nightbird"..
Vill du också lyssna, kan du göra det genom att gå in på
Tommy Adolfsson på MySpace

Nu och då!

Idag är det 5 års jubileum! Så här skrev jag kvällen före första advent år 2007 om en julstake!

"Hade varken fått upp någon adventsljusstake eller något annat pynt och det hade snöat så mycket att jag var tvungen att gå ut och sopa snön av bilen.
Då såg jag den, i ensamt majestät, Adventsstaken!
Den stod där helt naturligt utanför huset och liksom lyste upp vägen för mig. Precis vad jag behövde! 
Hälsningar Sonja 
PS! Bilden kan uppfattas som snuskig så för säkerhets skull scrolla, bilden finns längre ner på den här sidan."

Nej, jag hade inte format den med hjälp av snö! Jag var ute dagen efter och fotade den i dagsljus och då såg den lite mera "taggig" ut. Idag är bilden av den tidigare lilla tallen en helt annan, då den har vuxit med hela 2 meter på 5 år!

Nu

och då!