Idag

Det började med att jag skulle göra ett färgtest till en "skulptur" så jag blandade lacker i färgerna brunt, mässing och guld för jag ville försöka få fram en bronze-färg. Idag såg jag att det blivit bakgrunden till mina cirklar :o Jag tänker inte gå in närmare på vad "mina cirklar" är, men jag har flera, flera gånger försökt att räkna hur många dom är (när dom snurrar åt olika håll) och idag lossnade det äntligen! Fast det var inte helt lätt för mig att rita vilken cirkel som skulle vara framför den andra och så vidare...

Lack och tusch

Har lyssnat till gamla favoriter (förutom det sedvanliga).

* Mumford and Sons "Little Lion Man" & "The Cave"

* U2 "Stuck in a moment" 

* David Bowies "Sorrow" (Finns det något som kan låta sexigare än en saxofon?)

Äventyrslysten?

Fick ett roligt foto tillsänt mig appropå Hell i inlägget "Motsatser 2". Men, vad har han där att göra? Studiebesök på Hells Grill?

HELL GODS EXPEDITION

Tusen tack för bilden! : )

Jag njuter

av "fotoårstiden" som är nu
med det mjuka ljuset

Tekniskt fel!

Det går inte bra för dig just nu, sa någon i kön.
- Nej, jag skulle inte vilja påstå det!

Vara efter vara som skulle slås in i kassan fanns inte registrerad eller så var det något annat fel, så den som stod efter mig i kön hade alldeles rätt. Och när det äntligen blev dags att betala så gick inte det heller utan då blev det, Tekniskt fel!
Provade igen, och igen, och igen.

Pip, pip, pip!

Det är någon slags störning, sa jag.

Kvinnan bakom mig kom fram och tog Visa-kortet ur min hand, stoppade in det i betalapparaten och då fungerade det. 

Resten av dagen var ändå helt ljuvlig då jag ägnade mig åt jordnära saker som att bland annat att göra en god matpaj till musiken av Nina Simone.
Men när jag behövde komplettera med några saker som jag hade glömt och var till affären igen så upprepades förstås "Tekniskt fel" och en ny person fick hoppa in och sköta betalningen. Nu tänker jag inte handla mera den här veckan!

Sömnlös

Vad gör man när man inte kan sova? Jag var i alla fall ute för en liten stund sedan och försökte rita med månens hjälp. Bilden är suddig för att det snöar lite lätt, men det ser ganska kul ut i alla fall! Jag hoppas verkligen att ingen var vaken och såg mig för det såg nog ganska knäppt ut när jag stod där och viftade med armarna...

Krubbatest 2012

Smällar man får ta..

Jag använde en livlina idag och ringde en vän.

- Det har börjat sticka i mina fingrar, gnällde jag. 

- Jaha, är det fullmåne på gång? frågade mannen.
- Mmm
- Vi behöver hitta på något, sa mannen som bor utefter en fjällkant, och jag behöver social träning (vilket han alltid säger). Låt oss ta en tur till stugan på fjället!

Efter att först ha packat solglasögon kom jag på att det inte skulle duga, jag måste ju ha googles och därmed mössa, och riktiga kängor! Skalbyxor!
Det gör sig inte självt att packa för en tur när man ska ut för första gången för säsongen.
Och det gäller att skynda sig, det är ljust i bara några timmar! När solen står som högst, är det bara några fingerbredder högt, om man mäter höjden.

Du kör väl försiktigt? sa jag när jag satte mig tillrätta, jag tror det är första gången jag åker snöskoter efter olyckan!
Javisst, svarade mannen och drog på gasen för fullt, jag måste bara kolla så att den går på båda cylindrarna!

Jaa du J, tänk att jag aldrig lär mig! Tänk på din ”nära döden” upplevelse du hade en gång för många år sedan, när han i princip körde raka vägen uppför fjället!

Den här gången bar det inte av rakt uppåt, utan mera på skrå och det var krokigt och besvärligt genom skogen. Jag tror att varenda snöfylld gren sopades av på mig, och helt plötsligt ramlade jag också av snöskotern, men landade som tur var, mjukt i snön. Den mannen kan inte köra försiktigt!

Efter att ha druckit kaffe i den lilla stugan på fjället så bar det av hemåt igen. När den stora månen visade sig (som snart är full) sa han till mig att blunda, så att jag inte skulle få något anfall..

Nåväl, nu är jag hemma i säkerhet  igen, även om jag troligtvis kommer att ligga utslagen imorgon.. Jag är fullkomligt mörbultad! Men smakar det så kostar det, och dagen var strålande! 

Motsatser 2

Den övre bilden tog jag en gång när vi var på väg till Tiberias i Israel från Damascus i Syrien. Den undre tog jag förra året när jag var på väg till Trondheim i Norge. Det är exakt 20 år mellan bilderna!

Hemligheten

Spår av sågspån över hela lägenheten, lim i håret och på kinden. En organzapåse med små kristaller, har gömts för omvärlden.

Igår

Ett tu tre, så stod plötsligt gitarren på sin gamla plats och en massa, massa tavlor. Dottern var hem på ett litet besök och jag tror förändringens tid har börjat blåsa. En av tavlorna, som inte var riktigt färdig, var en present till mig! När hon fick syn på en ny ganska stor skultptur som jag har börjat på så sa hon; Ja man kan ju undra vad du har i huvudet? Tänk, den frågan ställer jag mig också själv! En sak vet jag däremot, och det är att dottern nog är vuxen nu, eftersom hon inte skrikandes flög in på sitt rum med en igenslängd dörr efter sig!

Idag

Tidigt i morse la jag in nedanstående inlägg, men ångrade mig efter några timmar, då jag tyckte att det lät skrytsamt (jo jag tänker ju för mycket och vill alltid göra rätt). Men så tänker jag... vad är det för fel på att vara tacksam? Så här kommer det nu tillbaka!

Jag är glad : ) I går kväll satt jag i ett långt telefonsamtal med en man jag inte kan påstå att jag känner. Inte direkt mer än genom hans artiklar och böcker. Jag vet att många människor ser upp och känner stort förtroende för honom, såsom jag själv, så ett stort tack!

Idag

Skulle få besök av en man idag och jag brukar försöka plocka undan lite innan men skulpturen "Rising sun" blev bortglömd :o Naturligtvis drogs mannens blickar dit och jag drog efter andan... Tänker inte berätta vad han sa, men han blev faktiskt begeistrad och sa att den måste visas upp så att fler får se! Jag berättade om dialogen med min son (som går att läsa här nere i kommentarerna) och mannen tyckte att jag absolut borde lägga in en bild. Men det tänker jag inte göra! Av min väninna hade jag ombetts att ta med den till middagsbjudningen igår. Jag var väldigt tveksam och försökte argumentera mot men hade ingen chans, så jag hämtade mod och tog den med mig!
Jag är överväldigad, nog för att jag själv tycker om den, men att den skulle göra sådan succé... Middagsgästerna, varav en är konsthistoriker har beslutat att den ska vara med på en utställning, och om jag inte själv anmäler mig till den, så tänker dom göra det! Oops oops..

Intel(legens?)

Jag borde väl vara härdad vid det här laget, över apparater och maskiner som gör som dom vill. Flera brödrostar har vi haft som kastat iväg dom nyrostade brödskivorna över köket. En bil som startade sig själv och körde iväg. Stackars grannen stod bredvid när det hände och kom chockad rusande och ropade att jag körde iväg i min bil men inte satt i den…
Plötsligt visar datorn mig hur den arbetar i bios, berättar att den laddat ner drivrutiner, och faktiskt, datorn känns mycket bättre efter det! Splendid meddelar den mig i en ruta!
Men att den bara talar om att den behöver stänga av programmen jag har öppna och gör det utan att förvarna, så att jag kan göra det själv, blir jag inte så glad över!
Varför kan du inte gå och göra mig en kopp te när du ändå är på gång? frågade jag i går kväll, men det svarade den inte på…

driver skugga faller sol

Motsatser 1

jag har väntat på solen och idag kom den
äntligen fick jag mina skuggor
jag har lärt mig att tycka om mörkret
skuggor och mellanrum
och att vara ute på natten
för att se på stjärnorna och norrskenet

"Rising sun"

Det händer verkligen inte ofta att jag blir nöjd med bilder eller annat som jag skapat. Men idag är jag glad, riktigt glad över en liten skulptur som jag just har blivit färdig med. Det är en parafras, en omarbetning av ett känt konstverk. Det känns som att det var meningen att den skulle bli till, för jag hade exakt vad jag behövde till själva skulpturen. Det andra materialet jag behövde fanns inne i stan. Jag brukar normalt inte köpa till material så, men när jag ringde för att höra om dom hade det, så fanns det i exakt rätt antal. Jag fick lägga undan det och funderade på hur jag skulle få hem det. Kom då att tänka på en vän som brukar åka in till stan och som när jag ringde, naturligtvis befann sig där :)

Igår talade jag med min kära son som sa att jag ska fortsätta att skriva, inte ta hänsyn och bara skriva för min egen skull. Han är så gullig (uppväxt med idel kvinnor omkring sig, mamma och tre systrar). Så ja, det gör jag, men jag förstår ändå att jag inte kan visa någon bild på skulpturen här, då den troligtvis skulle uppfattas som för vulgär. Lite hänsyn måste jag nog ändå visa..

@#$!%!

Den här datorn lever sitt eget liv och jag tror det är en förklädd robot!
Och det skulle väl vara ok, om den nu stiger upp på morgonen och bjuder mig på kaffe på sängen..

Turbo inlägg

Jag undrar om det ändå inte är tänkt att man ska använda datormus till en bärbar dator, trots att dom flesta, tror jag, är utrustade med touchpad. Det är många år sedan jag helt gick över till att enbart använda kortkommandon och touchpaden. Det är inte helt enkelt att lära sig nya datorn, den gamla laptopen var kanske 5 år gammal (aldrig mer en HP!) men maskinerna utvecklas i snabb takt och det har blivit många nya finesser. På ont och på gott (just som jag skriver detta hoppade textraden och la sig i slutet av stycket…) Varje tangent har multifunktion och touchpaden är superkänslig! Till exempel, spretar jag med pek- och långfingret så förstorar jag bilden och tvärt om och håller jag samma fingrar tillsammans och drar dom så fungerar det som en scroller. Ibland vet jag inte ens vad jag gör, om jag ens gör något när textstycken som sagt byter plats. Eller program bara försvinner...
Det finns ett eget litet fönster på skärmen med en stapel som far upp och ner, Intel Turbo Boost står det att det är. Boosta för mig är något man gör i wow. Men det är kanske det den här datorn vill göra med mig, skynda på så att jag inte sitter för länge och för mycket.

Nu behöver jag lära mig att inte ha händerna eller fingrarna vilandes på tangentbordet. För tänk hur fel det skulle kunna bli, om datorn helt plötsligt beslutar sig för att det är färdigskrivet och skickar iväg ett mejl eller något annat man inte är färdig med :o

Egentligen skulle jag ha ringt dottern och sagt att den gamla datorn kan hämtas, men jag litar heller inte på mig själv i nuläget så det får vara ett litet tag till. Vem vet vad jag skickar iväg, och då kanske jag sitter här utan dator…

Tänk, det var väl snällt av datorn att tala om innan, vad den tänker göra nu!

Naket del 3

Det är flera som undrar och frågar om jag inte ska ha en utställning snart. Men något har hänt mig, vad vet jag inte, men jag har alls ingen längtan efter det! I flera års tid har jag varit med på större och mindre projekt och känner mig nöjd med det som varit. Nu när jag målar, tecknar, fotar och skapar bilder, så gör jag det helt för min egen skull!
Ibland ångrar jag vad jag har skrivit här, (eller kanske någon annanstans) tycker att jag har "blottat" för mycket av mig själv. Men så är det väl att vara en känslomänniska och för impulsiv ibland. Fast egentligen, vad är det för skillnad? Har man en utställning eller går och tittar på någon annans, så är det väl ungefär samma sak? Man tittar in i någons själ! I känslor, drömmar, glädje och sorger.

Tip tap toe

Det är så häftigt att ta sig hem genom en kolsvart natt,

och jag kan meddela att svanarna ännu inte har flyttat!

Ska bara

gå iväg och dricka lite champagne!

(Och den här gången kommer jag ihåg pannlampan.)

Schhh

Var god stör ej!

Grrr

Efter att ha krupit ner i den varma sköna sängen igen på morgonen, beslutade jag mig för att inte följa med idag till den gigantiska vernissagen jag blivit inbjuden till då det skulle innebära flera timmars resande. Men telefonen ringde och jag blev övertalad att följa med. (Det blev mycket lyckat med 55 utställare, jazzmusik och mingel) Vilket kanske var bra för gårdagen låg fortfarande och störde. Då jag tog en promenad för att posta ett brev och två män, låt vara skämtsamt, började diskutera om dom skulle kidnappa mig. Ensamvarg har jag blivit kallad och för några år sedan inträffade en tragisk händelse som berörde mig illa. Vad är det för fel? Jag bestämmer själv! Jag vill inte ha någon, bara för att ha någon och det innebär heller inte att jag kräver någon som är felfri! Tur att det är vinter... för nu känns det som att jag behöver gå i ide ett tag för att samla ihop mig.

Idag

Jag förstår inte alltid mig själv hur jag tänker.

När jag slutar att tänka och bara känner.

Men hur skulle jag kunna göra det,

när någon annans närvaro är så stark,

att jag inte är mig själv?

Naket del 2

Jag håller på och gör en ”manskostym”. Varje år går en tävling vid Strömbacka kvarn i Hackås om vem som blir årets Näck. Näcken eller strömkarlen var ett övernaturligt manligt väsen från bland annat gammal nordisk folktro som uppenbarade sig i bäckar och andra vatten. Spelandes på sin fiol dränkte han människor genom att locka ner dom i djupet till sitt rike. Ingen kan trollbinda med sin musik så som Näcken kan!! Saken är den att inga kvinnor får delta i den här tävlingen som en god vän arrangerar. Vilket är rätt, för näcken var eller är absolut ingen kvinna! Hmm, men hur skulle det vara med ett ”wild card”? Är man utklädd till man är man ju ingen kvinna!? Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ens vågar.., men det största problemet är musiken! Hur jag än tränar och tränar så lyckas jag varken på fiol eller på flöjten jag fick av brorsan. ”Blinka lilla stjärna” på sin höjd, men inget mer : ( och en Näck som dansar i en bäck med ett rassel runt vristerna eller trummar på en ramtrumma känns inte riktigt rätt..
Nu är i alla fall klockan mitt i natten och jag tänker sova, men inte på saken!

Tss

Tillsammans med bilbesiktning är nog tandläkarbesök det värsta jag vet här i livet. Därför var det inte roligt när jag i fredags kväll fick ordentligt ont i en tand och därför drog jag mig också för att ringa och beställa en tid på måndag morgon. Vem vet, tänk om dom skulle säga att dom hade en tid under dagen! Istället skippade jag både dammsugare och tidsbeställning och gick ut i det fina vädret. Tills på eftermiddagen då jag hade ännu mera ont. - Kom hit nu, säger dom förstås, vi har väldigt ont om tider längre fram! Ouch.. men jag satte mig i bilen och åkte dit. 3 röntgenbilder senare ur olika vinklar säger tandläkaren - Det här är en tandläkares värsta mardröm, när man inte hittar något fel! Det fanns inget hål :o Förklaringen jag fick är återigen nacken, nerver som ligger i kläm kan orsaka sådana problem.
Eller så är det någon i min närhet som har tandvärk!, säger jag senare när jag berättade för min väninna. När så dottern kom hem igår talade hon om att hon hade fått en ruskig tandvärk på fredag kväll. Eller vad det nu heter när visdomständerna håller på och växer ut? Jag började skratta och gick bara fram och pussade på henne och fick förstås förklara varför. Det är skönt när saker och ting enkelt får en förklaring! Men hur blir det senare, när nu dottern och hennes pojkvän troligen flyttar till Nya Zeeland i början på januari? :o

Hedonist javisst

Vaknade tidigt igår morse och kände att nu var det äntligen en bra dag att hämta hem den nya datorn. Detta skulle jag ha gjort redan i våras. Nu är silvertejpens tid förbi! Jo jag har varit uppfinningsrik med att laga knappar och annat på den här datorn med silvertejp och filtkuddar.

Konstaterade att jag inte skulle orka sitta själv bakom ratten i flera timmar men då det var 2 timmar kvar innan morgonbussen skulle gå in till stan så hade jag god tid på att göra mig i ordning till den. Vid ett bussbyte då jag satt och väntade föll mina blickar på en bok i en låda med böcker som skänktes bort. Jag tog den med mig och började läsa på den långa bussresan. Jag tror aldrig att jag har läst så fort tidigare och efter nästan halva boken ser jag synkroniciteten med mitt liv just nu och handlingen i boken. Detta gjorde mig rädd och jag slutade läsa, men kunde ändå inte hålla mig utan tittade längst bak i boken om hur det skulle sluta. Och mycket riktigt, hon dör. Trots att det är en lycklig död och allt ordnar sig i nästa liv så blev jag ändå lite ledsen. Kom att tänka på en vision jag hade vid 25 års åldern om att jag skulle dö tidigt. Nu vet jag att man kan dö på olika sätt, så det behöver inte betyda att man faktiskt dör en fysisk död utan det kan också betyda att man börjar på något nytt. Detta är dock inte något jag går runt och oroar mig för och läkarna har koll på mig, eftersom min pappa gick bort redan vid 57 års ålder och mamma också dog på grund av hjärtat. Dom kanske tycker att jag är lite väl nonchalant eftersom det är dom som måste ringa och säga att nu är det dags att komma för en koll igen.
Boken fick mig ändå att tänka att jag kanske borde göra en lista till mina barn. Över bekanta som borde kontaktas om det hände mig något, så att dessa vänner inte tror att jag bara har övergivit dem! Men som sagt, jag går inte runt och oroar mig, utan jag tycker om att njuta av livet, här och nu! Därför såg jag till att inte missa att äta lunch på Eastern Palace igår, som jag gjorde sist jag var i stan.
Jag bara älskar kinesisk mat!
Nu ringde precis yngsta dottern och tänker komma hem en stund så det är dags att avsluta detta inlägg. Hon och hennes argentinske pojkvän bor inne i Åre för tillfället, så det är inte så långt bort.
På tal om nya liv så kortslöt dottern min äldsta dator så att hela hemmet slocknade och blev svart.
Men hör och häpna, för konstigt nog så gick datorn att starta igen och den fungerar, även om den är väldigt seg.

Snöstorm igen

Om några veckor åker min väninna och hennes man till Mexico för 11:e eller 12:e gången. Själv ska jag åka ner till Göteborg och hälsa på dom äldsta barnen och deras familjer. Efter den resan blir det ett besök i Trondheim hos mellandottern.
Kanske jag inte får så mycket sol på mig på dessa resor,
men jag får i alla fall sol i sinnet : )
Just nu ryter snöstormen utanför mina fönster igen...

Nonsens

Jag har så ruskigt mycket som snurrar runt i huvudet för tillfället (dammonster, böcker, ny dator : ) och att flyga) så jag har svårt att sortera allt. Det är lite kaos i hjärnan, men jag får väl försöka att ta en sak i taget...
Angående damm så har jag skrivit om det tidigare på en gammal hemsida. Då kallade jag dammet för "prärierullar", (jag vet inte det riktiga namnet) men sådana där buskar som rullar runt över prärien. Och egentligen handlade den berättelsen om när jag var ute på en flygtur. Dock inte med mina vingar!
Här går det att läsa för den som är intresserad "Parikrama"

Hahaa

Dammtussarna som vuxit till små monster, morrade åt mig när jag gick förbi, men jag höll huvudet kallt och gick istället ut i den fina dagen!

Väntan

jag hör svanarna trumpetar nere vid älven,
varför har dom inte redan gett sig iväg

det är kyligt och grått, vad väntar dom på

tålamod

en tyst kommunikation

det är något jag inte förstår

tålamod tillit

tills stunden är kommen

Tålamod

tålamod tålamod
vad är det

tillit

Pumpatider

Solen strålar och jag känner mig lätt till sinnes och så är det pumpatider! Jag och mellandottern är förtjusta i att äta pumpa, men det blev ingen pumpasoppa för mig i år. Däremot har jag syltat pumpan och rostat fröna med chili och lite salt. Den ena burken ska bli en present till min älvkompis som har vernissage idag! 

Till det "normala" igen

Månen är på väg bort och jag har idag vågat sätta mig bakom ratten på bilen. På bilverkstan skrattar dom och säger att jag borde skaffa en häst istället! Men det går ju inte när man är allergisk mot hästar, katter, jordnötter och damm! På något sätt "stör" jag det tekniska och var tvungen att besöka dom igen efter ett paniksamtal på måndag morgon innan besiktningen! Dom häpnar då bilen drabbas av fel som dom inte varit med om tidigare. Bilen gick i alla fall genom besiktningen (men krånglade förstås efter) och då det finns en köpare som vill ha tag på just en Volvo 940 tänkte jag sälja, men har fått rådet av verkstan att behålla bilen (om jag nu inte köper en häst istället) eftersom det ändå är en säker bil... Bah!

Faktum är att jag inte är ensam om det här! Bland andra, om jag går till det som är närmast, får också yngsta dottern saker att explodera och skjuta blixtar... datorn, plattång.. : (

Bra tankar

Jag har alltid gillat och "samlat" sentenser från filsofer och stora tänkare; Nietzsche, Seneca, Michel De Montaigne.. och så vidare.

Här kommer en annan bra tanke!
Alltför ofta klagar jag på min lilla enkla kamera som ibland överraskar mig med helt otroligt skarpa och fina bilder. Jag undrar, om jag lika ofta hade haft med mig en kamera som inte lätt går att stoppa ner i fickan? Av ett par bekanta, som själva var med vid det här tillfället, fick jag höra följande:

På en tillställning stod en man som var författare och berömde en fotograf för hans fantastiska bilder. Han var nyfiken på utrustningen och sa till fotografen; Du måste ha en otroligt bra kamera som kan ta såna bilder?! Varvid fotografen svarade - Ja svarade fotografen, det är en....,
och du, du måste väl ha en fantastisk skrivmaskin som kan skriva så bra böcker?!