Shit happens

När jag skulle leta reda på lite flinta häromdagen hittade jag dessa stenar som har legat bortglömda ett tag och man ser på dateringarna att detta utspelade sig under sommaren 1997 när vi fortfarande bodde på västkusten. Då fick jag en idé om att börja "samla" på fyrar. Det är något visst med fyrar och jag får en speciell känsla i kroppen när jag ser en, någon slags kärlek kanske?
Längtan... just nu i denna stund, när jag skriver det här... då vill jag flytta tillbaka till havet! :o

Samla gjorde vi genom att åka ut med båten vi hade, för att besöka olika öar med fyrar på.
(En kraftig storm tog båten senare det året :(

Från varje ö tog jag en liten sten och målade dit något specifikt, något som utmärkte sig från just den ön och nu så här i efterhand så undrar jag varför jag också inte skrev dit namnet på fyrarna?? :o

På någon ö såg vi en hare som skuttade runt och jag undrar hur den hade tagit sig dit för jag vill minnas att den ön låg ganska långt ut :o Utanför en annan ö var det fullt med sälar som nyfiket var uppe vid ytan och kikade på oss. Barnen tyckte att dessa utflykter var mycket roliga, ja nästan som skattjakter för vad skulle vi hitta vid nästa fyr?

På avstånd såg vi en dag att ön med fyren vi var på väg till, var helt vit?! Vilken överraskning vi fick när vi kom fram och upptäckte att hela ön var täckt av måsskit! Så det var därför den var vit... hela ön hade använts som häckningsplats av måsar och förutom skiten så låg det rester av äggskal och annat skräp! Tyvärr också av några måsungar som inte hade fått uppnå flygfärdig ålder :(