onsdag 3 juli 2013

Och himlen öppnade sig

Först på kvällen igår klarade jag av att gå på en promenad. Jo jag vet att det börjar bli tjatigt, men den första jag mötte var hägern. Bestämde mig för att gå och titta under trädet där "kriget" hade utspelat sig igår, vid trädet med deras bo vill jag inte störa.
Det var inte svårt att hitta, det var nästan som att gå runt och plocka svamp i skogen, marken var strösslad med fjädrar! Jag blev lite ledsen när jag också hittade äggskalsbitar.

Vad märkligt det kändes, fjädern jag just tog upp kändes lite varm!? Just då kom hägern tillbaka och landade precis ovanför mig, i trädet jag stod under :o Då fick jag syn på boet, fanns det ytterligare ett?? Konstigt, med bara ett häger-par. Jag blev i alla fall glad för tydligen hade ingen fått sätta livet till igår! Det hördes tydligt när föräldern höll på med matningen, det var ett väldigt liv.
Skalbitarna jag hade funnit måste alltså ha varit från själva kläckningen...

Hägern flög iväg och jag fortsatte att plocka fjädrar. Jag tänkte vänta tills den kom tillbaka. Eftersom den inte skrek åt mig, kunde jag kanske få till en bra bild. Efter en stund kom den också men då landade den i andra trädet!! Och igen hördes det att den höll på att mata! Jag fattade ingenting, har hägrar två bon samtidigt??
Dom är särbo, sa mellandottern som ringde senare på kvällen.

Jag gick vidare och när jag kommit fram till fältet öppnade himlen sig, jag kände mig berusad. Såsom i himmelen så ock på jorden..
Plötsligt kände jag mig iakttagen och när jag vred på huvudet fick jag se rådjuret som stod och tittade på mig.
På hemvägen mötte jag en man som jag började att prata med, jag ville förvissa mig om att ingen mer skog ska sågas ned, vilket det inte skulle.
Men hägern har nog bott här en 10 år, sa mannen.
Jag vet, sa jag, vi flyttade hit ungefär samtidigt!

Kvällspromenaden tog längre tid än vanligt och den sista jag såg innan jag stängde dörren var.. hägern.
Men det är ju inte att undra på om dom har dubbel bosättning!!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar