Lockat och lagom vågat

I slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet hade man locktänger som var tillverkade helt av järn. Dessa värmde man upp genom att lägga dem i elden eller på vedspisen och när tången blivit varm rullade man upp slingor av håret som blev till fina lockar och vågor. Då sa man att man ondulerade håret!
Den mest kända locktången var en fransman upphov till och det talades till och med om "marcelvågor".
Även män kunde använda locktång för att forma mustaschen (fast jag undrar om någon gör det idag?).

"Den som vill vara fin får lida pin" har man ju hört och jag kan tänka mig att det var fler än en som brände sig på heta handtag.

Aldrig hade jag väl trott, att jag själv skulle få användning av den gamla tången när jag plockade fram den för några veckor sedan, fast nu som ögonfransböjare!

- Oh farmor, vilka stora ögon du har... och vilka långa ögonfransar!

( del 2 i inlägg :o )