Stod jag ute på ängen och mediterade under solen och frös inte det minsta!
Tvärtom kändes det som att jag hade kunnat stå där hur länge som helst trots att det var 14-15 grader kallt.
Det låter lite märkligt, men en otrolig värme och kärlek flödade inombords, så starkt att det är svårt att hitta ord.. :o
Jag är innerligt glad och tacksam, över att få och kunna känna så!
söndag 12 januari 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar