När det äntligen gick in i mitt medvetande att det var yngsta dotterns röst så började jag storgråta, hon ringde från Nya Zeeland.
Det tar alltså ett tag innan även hjärnan har fixerat sig!
Gråtmusklerna är det inte ofta jag tränar.
När någon tår annars trillar brukar det mest vara av rörelse och det känns inte lika ansträngande!
Gråta ordentligt borde man faktiskt göra då och då för att släppa på spänningar!
Det lilla maskrosfröet såg ut som en liten älva där det kom svävande genom luften. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar