Växtkraft

Så har månen vuxit sig full igen (@#$!%!) och jag tänker på vad mycket jag utvecklats detta år. Mitt hjärta känns alldeles öppet, vilket inte bara av godo eftersom det också drar till sig oönskat, men ger en fantastisk känsla av att kunna älska utan att kräva något tillbaka.

Mitt hår som jag klippte väldigt kort i början av sommaren har snart vuxit ut till sin gamla längd igen.

Iskristallerna som har byggts på varandra så att det till sist ser ut som om den avbrutna grenen på marken har blivit plymförsedd.

Det frostnupna smultronstrået som jag bara för ett par veckor sedan hittade ute i skogen.