Flaggorna är uppe

"50 Flaggor för Tibet"

Det är tredje året i rad som jag flaggar under konstens vecka och i år flaggar jag enbart för Tibet. Jag önskar att Tibet får sin frihet tillbaka och att åter få bli ett självständigt land som dom var innan 1950!
Den 29 september ska flaggorna hängas upp då det är en gynnsam dag enligt Tibetanska månkalendern. En speciellt gynnsam dag även för resor och det är så det är tänkt, att goda tankar ska sändas iväg ut i världen med vinden.

Ända sedan jag var liten har det funnits en plats i mig för asien, då jag som två-åring hittade denna bild med en liten kirgisisk flicka i mammas tidning. Som synes är urklippet väl tummat, det är alldeles mjukt och det håller knappt ihop längre.

Linnedisktrasa

Stickade disktrasan i grovt linnegarn är nu färdig att testas efter att ha tvättats en första gång. Tänk att man kan få beslutsamhetsångest över om man ska ha en ögla eller inte, men det kan väl vara praktiskt att kunna hänga upp den.

Forntida tecken

eller hemliga budskap? Kanske en helt vanlig barkborres väg... men vackert är det!

R.I.P

Requiescat in pace

Daggstänkta bilder

Nyss hemkommen från en liten promenad genom skogen och glad över att jag tog med den lilla kameran i fickan.

"The same procedure as every year"

Det är fascinerande, vad är det för magi som ligger i luften när småfåglarna plötsligt en dag återvänder?

Idag var det dags igen och hittills har några talgoxar och nötväckan varit på besök. Dom sätter sig på fönsterkarmen och tittar in. Kvittrar, knackar på rutan, flaxar omkring och knackar i väggen. Och dom kommer inte att ge sig, inte förrän jag har hängt ut den första talgbollen!

Att hålla på med konstnärligt skapande är det mest utmärkande drag som skiljer oss människor från övriga arter. Varför är det då så lågprioriterat att hålla på med konst och kultur? Varför vill vi mer och mer efterlikna myrsamhällen? Där vi producerar, tjänar pengar, konsumerar och inte håller på och "leker".

Så får du sällskap

till morgonkaffet!

Ställ dig framför spegeln! (efter en idé av min dotter)

Favoritmuggen har hon också tillverkat.

Berättelser

Sedan urminnes tider har vi berättat för varandra. Delgett vårt innersta eller kommit med goda råd, tankar och kunskap. Att prata om problem kan vara ett sätt att bearbeta , att "rensa luften".
I vår moderna tid har vi fjärmat oss från den muntliga traditionen kring lägereldarna, något jag tror många saknar som har behov av att komma till uttryck. Nu finns andra "sociala" medier att tillgå och för mig som tycker om att skriva är detta toppen. Bloggandet är för mig främst ett sätt att samla mina tankar och hjälpa mig att minnas!

Spanare?

Ur mitt minne, som jag kommer ihåg den, har jag tillverkat minihelikoptern, trollsländan jag såg uppe i Olden. Nyligen har jag lärt mig att trollsländor som flyger och äter är patrullerare och dom som sitter stilla vid måltiden är spanare. Så frågan är vad det här är?

Gammal nationalism

Häromdagen var jag på ett möte hemma hos Sundströms i Edsåsdalen inför Konstens Vecka.

Förutom förslag och idéer som diskuterades blev vi bjudna på en fantastisk buffé. Tack, det var underbart gott! Som vanligt blir programmet gediget i Edsåsdalen och bl.a. kommer gamla bonader att visas upp på Köjagården.
Här på bilden sitter allas vår Ulla-Britt med en bonad broderad i Jugendstil som jag blev väldigt förtjust i!

Konserveringstider

Tänk om det under mörka kalla stunder gick att ta fram en känsla eller en lukt! Tänk dig att öppna locket och ut strömmar en doft av myr. Eller från kaprifolen som doftade så ljuvligt i somras. Tänk att bara lyfta på locket och ut strömmar känslan av när du satt där vid sjön då det inte var för varmt, bara ljummet och du hade kunnat tänkt dig att lägga dig ner där och sova. Med bara ett täcke och den friska luften omkring dig.

Jag vill bevara men hur gör man?

Vatten, vatten,

bara vanligt vatten!

Peter Hvidt sofa (daybed) for sale!

Decopedia Beta

If interested to buy it, please send me an e-mail.
You find my mailadress at the top right!

Läge för gravöl?

Jag har i tidigare inlägg (bl.a här och här) berättat om "Vår tids Överhogdalsbonad". Idag den 14 augusti 2011 läggs bonaden ner i en kista för att inte öppnas igen förrän om 1000 år! Mer om detta i LT & ÖP

Mitt bidrag "Kvinnan och andligheten"

Nackdelen med att använda köksbordet som arbetsbord

I morse satt jag och filosoferade och njöt över en bit Gäddede ekologiska korntunnbröd med en kopp kaffe. Eftersom brödet är så skört fick jag ofta väta fingertoppen för att få upp dom små tappade bitarna. Då plötsligt bet jag i något hårt. Hjälp! Min första tanke var att jag tappat en plomb, men då borde jag väl ändå ha känt att jag tappat den? Inte kunde den väl bara ligga där på bordet med smulorna? Andra tanken var att det kanske hade följt med en grusbit i brödet. Snabbt i förskräckelsen spottade jag i alla fall ut biten igen på bordet, vätte fingertoppen och fick upp den lilla biten. Genomskinlig... konstig plomb! Då fick jag se att det var en liten kristalltopp ungefär 2-3 millimeter lång! På bilden står den på en bit spegelglas.

Afrikanska hjortar och en minihelikopter

Igår gjorde jag och min väninna en utflykt till kristallgruvan i Olden. Själva resan blev till rena rama safarin. Bland annat fick vi syn på en grupp varmt bruna hjortar mellan Kaxås och Rönnöfors. Det speciella med dom var att dom var så höga, alltså var det inga rådjur och det andra var att dom hade alldeles raka horn!? Snabbt konstaterade min väninna att det måste vara afrikanska hjortar!

På stigen till gruvan mötte vi en stor rödbrun trollslända som glittrade i kapp med solen. Den såg ut att vara strösslad med diamanter eller kunde det möjligtvis vara kristaller?

På hemväg fick vi syn på några renar som sprang efter en myrkant mellan några träd, men det var något som inte stämde för dom sprang ju på två ben! Så såg vi, det var ju tranor...

Vi mötte också en del lämlar, (lymlar) dessa små förtjusande, uppstudsiga, modiga och ibland mycket ilskna små krabater.

Valeriana och olivtoppar!

En nornas verk?

På väg nerför Renfjället. Fuktigt och varmt, daggdränkta vävar i skogen.

Fjäril vingad...

Kom igår kväll på att jag skulle ha lite insekter med i min nästa bild. Lat som jag kände mig orkade jag inte leta reda på någon beskrivning och för den delen skulle dom också vara riktigt små, så därför fick det bli frihandsvirkning. När jag gjort 3 små fjärilar kände jag att jag måste även ha med en trollslända. Man ska egentligen inte studera dom nära så här men i bilden kommer dom att bli mycket små, som små insekter!

Ligger det i luften?

Hur kommer det sig att man ibland vaknar på morgonen och känner att något ligger i luften? Det finns en slags förväntan där, att något speciellt, något trevligt ska hända. Är det strömningar, våglängder det beror på? Lufttrycket, planetkonstellationer eller vad?

Låt skogen leva! del 2

Vildkaprifolen

Åh vad glad jag blev igår kväll! Har länge längtat efter lukten av vildkaprifol som det luktar en varm, stilla kväll vid havet. Sist jag var nere på västkusten fick jag tag på en liten reva som jag satte i en kruka när jag kom hem och den tycks trivas i Jämtlandsluften för igår kväll hade en liten blomma slagit ut och den doftade helt, helt underbart!

Konst på schemat!

Fick en bild härförledes, min son hade fotat av ett självporträtt som mitt barnbarn Alice 6 år hade målat på skolan. Det gällde att framställa sig själv så tokigt som möjligt. Jag älskar bilden och jag undrar vad det månde bliva av den här lilla konstnären?

Låt skogen leva!

En syn för gudarna?

En syn i alla fall för fiskarna som precis hoppat i den lilla båten dom sjösatt när dom fick syn på oss, därute bland fjällen. Fiskarna själva, klädda som sig bör till fjälls och med storstövlar på tappade hakorna när dom fick syn på min "neddressade" dotter (detta hade inte varit möjligt för ett år sedan...) klädd i stövletter, svart bikini, svart skinnjacka och dom stora solglasögonen på. Tyvärr kan jag inte visa bilden jag tog av henne. Den synen var förbehållen gudarna och fiskarna förståss!

Mellan hägg och fjäll

finns bara bara... tomrum?

n´Kjartan i stan

Har precis kommit hem från vernissagen av en retrospektiv utställning med Kjartan Slettemark på Jamtli. Härlig befriande konst. Se!