Min vän Silvertärnan

Redan första gången slogs jag av hur orädd den lilla silvertärnan var då den dök efter småfisk mitt framför ögonen på mig 4-5 meter bort, eller hade den inte sett mig där jag stod!? Men andra gången då jag satt mig att meditera under nymånen dök den upp igen och började åter att fiska precis framför.
Flög hit och dit, stod och ryttlade några ögonblick innan den dök ned i vattnet. Så gjorde den några gånger och när den blivit lite för blöt flög den till trädet intill där jag satt och började putsa och torka sig och när den var klar med det tittade den nyfiket en stund innan det var dags att börja fiska igen. Detta upprepades flera gånger och var gång flög den till trädet intill! Till sist blev det i alla fall dags att säga god natt till vännen och åka hem, då, när solen försvunnit bakom berget!