Näst äldsta barnbarnet har precis gått igenom en operation och tillsammans med krya-på-dig hälsningen skickade jag honom en serietidning. Så även till lillebror. Lillebror som nu blir sysslolös ett tag framöver när han inte kan busa med storebror. Det är också lätt att känna sig åsidosatt när någon annan står i fokus och blir extra ompysslad.
Jag kommer solklart ihåg när barnen hade kommit till den åldern då det var dags för både glasögon och tandställning! En dag kom lilla lillasyster och berättade att hon också såg dåligt så naturligtvis beställde jag tid även för henne hos optikern för undersökning.
Dessvärre, om man nu kan uttrycka det så, hade hon perfekt syn! Optikern som fick höra bakgrunden till besöket tyckte synd om flickebarnet och gav henne därför ett fint glasögonfodral och en ryggsäck till tröst.
Lilla lillasyster nöjde sig dock inte med detta! En dag kom hon farandes och skrikandes med en metallbåge stickandes ut ur munnen! Från en väldigt liten leksakshink i metall hade hon lyckats pilla loss handtaget som hon sedan klämt ihop och lyckats få in i munnen som tandställning. Det måste ha gjort jätteont då hakarna på metallhandtaget hade nypt fast på insidan av kinderna! På något vis kunde jag klämma ihop bågen igen inuti munnen och få ut den utan att göra ännu mer skada. Besviken, mellan tårarna som rann, berättande hon efteråt att hon åtminstone velat få ha en tandställning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar