Sweden Mali Voices festival

I begynnelsen (min teori)

Idag har jag suttit och gjort en liten slags förteckning över tecken som skall vara enkla att måla på med rödockra i ansiktet. Jag tänker att det kan vara stressigt nog ändå innan vi ska börja spela och i alla fall i min hjärna slår det knut vid sådana tillfällen.
Vissa tecken är påhittade, andra inte. Men vem vet det, hur det var då?

Kom på att ett trumtecken måste vi ha med och när jag hade gjort det färdigt såg jag att det nästan såg ut som tecknet för kvinna. Alltså måste det också finnas ett trumtecken för man!
Och kanske var det så det var, när tecknet för man och kvinna uppstod? Första utkastet :o Att man kunde skilja kvinnan från mannen med ett rödockratecken i ansiktet?

För hur lätt kunde det annars vara, (om det nu hade någon betydelse..) att se skillnaden om alla var höljda i hudar? Men vem vet... men smart va? ;)

Vilken tur att det finns uppmärksamma läsare!
Till exempel hade jag skrivit fel datum när spelningen på Glösa är.
Detta är nu ändrat till den 5:e i inläggen. Tack Mika!
Och tack för din stöttning Ofog! :)

Hjääälp!

Jag är jättenervös inför spelningen med Älgklang den 5:e juli och jag försöker undvika att tänka så mycket på det, men nu börjar det dra ihop sig!
Förra veckan fick jag reda på att vi ska stå på en uppbyggd scen med mickar, hur ska man kunna undgå att synas så mycket då? Dessutom bad "kapellmästaren" att jag ska dansa fram och rassla framför mikrofonerna... säkert är det också mycket mer publik än vad jag är van vid! :o : /

Sommarlov!

Någon akvarellist kommer jag inte att bli men kursveckan har varit fantastisk (o skitjobbig!). Det var roligt att få lära sig grunderna och vissa tips kommer jag att ha nytta av i mitt övriga skapande.

När bilderna inte blev som jag ville började jag istället, inte att slita mitt hår i förtvivlan, men väl att riva bilden i bitar, vilket slutade i ett collage. Visst ser biten, överst i mitten, faktiskt ut som en uggla?

Näst sista dagen släppte jag "tänket" om att få fram någon bild och började istället leka genom att skvätta och stänka färg på ett papper. Någon tittade förvånat upp och jag förstod varför när jag gick och tittade mig i spegeln... jag hade inte bara fått färg i håret och på kläderna, jag hade också fullt med lila färgfläckar i ansiktet!

Idag, sista dagen var vi hem till "frökens" och hennes mans fantastiska hus! Byggt som en kåta med  utsikt mot Åreskutan. Smakfullt inrett och mycket vilsamt (hittade också flera marionetter som värdinnan hade gjort) :o
En underbar avslutning på veckan! Tack!

En släkting?

Igår regnade det!

Första dagens trevande försök...

Idag

Bara 2 km att gå för att komma ut på fjället. Det kanske kan tyckas lite, men för mig var det en milstolpe! Det bär också uppåt hela tiden! Vår akvarellfröken, som förresten har varit yngsta dotterns bildlärare i 3 år, tog oss elever på en utflykt till Ottfjället idag!

Polarullen gjorde sig fint med de blånande fjällen i bakgrunden (bilden är tagen med mobilkameran).

Akvarellbagge

Den här veckan går jag en sommarkurs och försöker lära mig grunderna i akvarellmålning.
Fast det är svårt.. mycket svårt!
Detta visste jag förstås redan innan, efter att själv ha provat åtskilliga gånger hemma under åren...

Idag var vi ute och målade vid stavkyrkan som ligger precis i närheten. Det var underbart att sitta där i grönskan i  strålande sol och värme och dricka kaffe!
Men med akvarellmålningen gick det sämre, så naturligtvis tappade jag tålamodet och gav upp efter ett litet tag :(

Istället plockade jag fram kameran och då dök den här skalbaggen upp alldeles lägligt med en färdig akvarellmålning på ryggen, en akvarellbagge!  :)
Möjligen kunde det också ha varit någon slags skarubé? 

Fullmåne o stormåne

och midnattssol.... och alltihop på samma gång!! :o

Åreskutan 2013-06-23 kl.23:49

Fullmånen / stormånen 2013-06-24 kl. 00:29

Fullmånen / stormånen 2013-06-24 kl. 00:30

Mmm chaga (appropå tickor.. :)

Sprängtickan är en ovanlig svamp som växer som en svart, knölig utväxt på björkar men kan även finnas på andra lövträd (ännu ovanligare). På grund av att den är så ovanlig är chagan dyr att köpa som pulver eller i bitar, vilket man nu föredrar, om man inte har tur och hittar en man bereder själv. Med tanke på balansen i naturen bör man inte börja skövla allt i sin väg om man nu hittar flera, så som skogsbolagen gör med skogen.
Det är hemskt och ödeläggande när pengar och girighet får styra.

Förutom vitaminer, mineraler, spårämnen och en massa andra nyttigheter så är den också fylld med antioxidanter! Det finns kanske ingen annan växt, inte ens blåbär, gojibär eller kakao som innehåller lika mycket som chagan gör. Genom vetenskaplig forskning upptäckte man i Finland och Ryssland att chaga är bra i behandling mot högt blodtryck, diabetes, cancer med mera.

Jag kokar några liter åt gången, smaksätter med lite nypressad citron, (ibland också riven ingefära) rörsocker eller honung. Man måste vara försiktig med sötningen, för chagan i sig är söt och har dessutom något av en vaniljsmak. Den färdiga drycken förvarar jag i kylskåpet. "Okryddad"  kan man ha den som vätskebas och smakar ungefär som te.

Chaga betyder förresten svamp på ryska.

Idag

Det har börjat ljusna ute trots att det knappt har varit skymning. Sommarsolståndet, årets längsta dag har inletts.
Jag borde gå ut idag och plocka 7 sorters blommor till ikväll för att lägga under huvudkudden.
Jag behöver drömma om en tillkommande, en blivande man!

Detta beroende på att goda vänner som nyligen har kommit hem från en resa i Indien hade med sig flera fina presenter till mig.
En liten pärlprydd elefant, en pillerdosa (i den gröna färgen jag gillar), bindis, armand m.m.
Men det mest häpnadsväckande, det som fick mig att göra riktigt stora ögon, det var en liten bok om, och nu blandar jag medvetet ihop bokstäverna, en bok om.. Suma Katra! :o

Trevlig midsommar!

Översta fotot visar midsommarblomster, mittenbilden Norsk pyrola (som doftar himmelskt) men vilken sorts blomma det är på nedersta bilden det har jag ingen aning om. Men det kanske någon annan vet?

Myrornas flykt (filmen)

visst ja, det hade jag glömt bort.. sladden till kameran kom ju efter ett tag vilket betyder att här kan man nu se filmen med orginaltiteln Antient path i originalskick det ni

Förväntansfull..

Klövarna är nyputsade ; ) snart är det dags för trumning och dans!

(Seså, upp med hakan barn, jag la i alla fall inte ut filmen! /mamma)

Daggkåpans pärlor

tänk att trä halsband

av daggkåpans pärlor
och hänga kring halsen

klä sig i dimma 

och dansa i slöjor 

ute på ängen en midsommarnatt

Utan trådar

Älskar, älskar inte

Det närmar sig sommarsolståndet som många av oss firar med olika ritualer. Vissa är rent hedniska som att dansa kring en stång, vilken är en gammal fallossymbol.

Någon plockar sju sorters blommor att lägga under huvudkudden för att drömma om sin tillkommande och det var när jag funderade på blommor som jag kom vidare i tanken...

Jag blir alltför ofta blir påmind om att livet inte är sig likt efter tågolyckan 2006. Under några månaders tid har jag dessutom fått erfara det genom att bli bollad hit och dit i beslut som togs över mitt huvud och som jag skulle anpassa mig efter. Självkänslan åkte i botten, vad är det för liv jag lever, vad kan jag vänta mig? Men, naturligtvis inte ska man acceptera att bli behandlad hur som helst och jag har nog skakat det av mig nu.

Detta fick mig att tänka på när man var liten och plockade blommor som man en efter en drog kronbladen av, för att se om pojken man var intresserad av älskade en.
Älskar, älskar inte, älskar, älskar inte, älskar...

Numer låter jag blommorna vara som dom är, utan att rycka bladen av dem, de är vackrast så.
Men jag plockar fortfarande blommor ibland och omger mig då med dem jag tycker om.

Tänker att vare sig man älskar eller inte älskar bör alla få bära sin krona och lysa med dom kronblad man har.

Visst kan man få glädjas lite..

Av en händelse råkade jag se lövet jag gjorde till utställningen "Ser du löven för alla träd" på Liljevalchs förra sommaren, på ett foto tillsammans med några andra "barnlöv" hos en bloggande jordemor.
Glädjande nog så hade dessa sju löv blivit inköpta av en läkare till en förlossningsavdelning i Stockholm någonstans. En bättre plats att hamna på kan jag väl knappast tänka mig!
Här är ett av inläggen jag skrev om mitt bidrag till utställningen: Träd är liv!

☼ ☼

Jo det är riktigt, om nu någon lagt märke till det, att jag inte postar nya inlägg lika ofta. Jag har tröttnat alldeles väldigt på att jag "pratar" för mycket (postar många inlägg alltså). Mestadels handlar det bara om oväsentligheter det jag skriver.
Däremot tröttnar jag aldrig på att skriva och har nu därför en mängd färdigskrivna, opublicerade inlägg som ligger i utkast. Det känns tveksamt om jag kommer att lägga ut någon av dessa. Skulle jag även "försvinna" helt, beror det bara på att jag varje dag tänker, nej nu får det vara nog!
Så nu vet ni! Men vad vet jag, kanske beror det på en svacka..

Jag undrar om det faktiskt skulle kunna innebära en hälsorisk att blogga? I alla fall om man är liten och oansenlig och det därav blir glest mellan kommentarerna? Tänk om jag hade fel i det andra inlägget, tänk om det till och med är nyttigare för hälsan att vara "någon"? :o

Att få ner tankar i skrift gör det enklare att sortera och komma ihåg än om man håller det inom sig men å  andra sidan, i hjärnan hade kanske tankarna troligtvis förhoppningsvis barmhärtigt nog, fallit i glömska snart nog eller så småningom.

Eftersom man inte delar eller diskuterar tankarna "högt" med andra får man heller inga motargument. Utan att kunna se en annan sida av saken kan faran vara i att tro att man har rätt i det man tänker... och tycker! :o Kanske till och med drabbas av storhetsvansinne eller bli någon slags "envärldshärskare" :o
... om man inte ifrågasätter vad man själv tänker och skriver förstås!

♀ på täppan

Paint it red

Idag kände jag mig rent av som en gammal apotekare (eller heter det apotekarie?) när jag stod och blandade till en ansiktsfärg för att testa. Vi i gruppen Älgklang ska uppträda den 5:e juli för och tillsammans med musiker från Mali. Den 2 dagar långa musikfestivalen "Sweden Mali Voices" inleds i år på Glösa Älgrike, ett friluftsmuseum med 6000-5000 år gamla hällristningar och tillika vår "hemmaarena".

Appropå svensk-norska unionen

Människan ser sig själv som den högst existerande varelsen och vill gärna sätta sig över allt och alla. Vill kontrollera både djur och natur och gärna också andra människor och andra länder! Dessutom, om det nu inte är som vi vill ha det, börjar vi manipulera. Vilket säger sig självt, strider mot naturlagarna.

Sverige har dessutom alltid haft, på något märkligt vis, ett slags storebrorskomplex gentemot Norge. Detta syns tydligt på fotot jag har tagit på ett gammalt Brefkorts Album jag en gång fick av min mamma, ett vykortsalbum (innehöll tyvärr inte några vykort) från tiden då Sverige var i union med Norge. Jag undrar varför Sverige har haft den inställningen och fortfarande tråkigt nog har (enligt många norskar)?

Överlöpare..

Igår tänkte jag göra som ryssarna och "öva attack". Inte mot Sverige men väl mot Norge. Fast redan på gränsen blev vi stoppade av tull och polis och när dom frågade vad vi skulle göra i Norge och jag berättade om mina planer fick jag till svar, att då skulle vi minsann få kämpa hårt!! Det gick inte ens att blidka dem med lite svenskt godis, det kan vara förgiftat, sa dom.
Det är lite mer stake i grannlandet!

Dessutom, eftersom jag är halvnorsk skulle det ju bli som att anfalla sig själv och så kan man väl inte göra? : /  I stället firade vi Sveriges nationaldag på Hegra fästning i fridens tecken och det kändes mycket, mycket bra!
Jag träffade en  trevlig dam, som var med på bussutflykt från Trondheim, och hon berättade för mig om vedermödor hon hade varit med om då under kriget. Fästningen byggde  norrmännen till försvar mot Sverige efter unionsupplösningen 1905 men använde det också, fast det då länge innan hade varit nedlagt, i strid mot Tyskland under andra världskriget.

Besöket på fästningen gjorde ett djupt intryck på mig! Att se sjuksängarna och bakugnen i dom fuktiga rummen. Vattnet som i princip dröp från väggarna. Gångarna inne i berget, skyttegravarna och bunkrarna! Det är inte så länge sedan!

PS! Man behöver inte åka långt innan man kan hitta skyltar med norska på. Inte ens en mil hemifrån! Det känns som om man redan har gått över gränsen innan man ens har kommit fram till gränsen :o
Fast för min del kan Norge få tillbaka Jämtland! Jag erbjöd mig idag att hjälpa till ifall dom skulle sätta planerna i verket.

"Falling down"

Grönt, gult & vackert!

och en hälsning från hägern!

Nu

01:30 och jag kom just in från en nattpromenad. Det är svårt att sova när det inte blir mörkare än så här och natten är varm. Ljusare kommer förstås nätterna att bli, ännu ett tag. Fåglarna kvittrar och fladdermössen är ute på jakt. Försökte fånga en på bild när dom svepte förbi, men inte heller det var lätt!

Nog nu!

Jag vet egentligen inte vad getingen vill här inne och säkert vet inte den det heller men jag har då aldrig varit med om något så envist! När den för fjärde gången tog sig in i går kväll var den så matt att den sista gången kom krypandes över tröskeln och in genom den öppna dörren över golvet. Jag tog och bar den långt, långt bort. Idag var den här igen! Hur hittar den hit varje gång?

Jag har svårt för att slå ihjäl kryp och brukar därför fånga och släppa ut dom ute. Men, tänkte jag en gång, det kan ju komma ett tillfälle när jag måste ta till mer drastiska åtgärder och därför tog jag och pimpade flugsmällan för måste det göras ska det ske med finess!
Det tillfället kanske har kommit nu! Nu sitter jag här och är beredd men frågan är om jag ändå kommer att klara av det...

Idag

Har jag tillbringat halva dagen tillsammans med min gamla arbetskollega o kompis Kent på brandkåren.

När han provsatt en pulsjetskoter som mina kusiner har byggt, passade jag på och tog ett kort som kanske borde stämplas med "Åsa-Nisse-varning"? :) Från början var motorn tänkt till en missil, i Tyskland tror jag det var, men jag är dåligt insatt och om nu någon vill veta mer så är det bara att googla på Svarthålet racing, det finns  massor att se och läsa. Det ser faktiskt enormt ut när den startas och det sprutar eld ur jetmotorn...

PS! När jag kom hem igen kom hägern och flög framför bilen... :o

Lättänd..

Kung Louie i Djungelboken borde ha vänt sig till mig istället för till Mowgli, jag vet hur man gör upp eld!

Det är trevligt med eld, fast inte av hus och så som en pyroman skulle tycka, utan mer för att värma sig vid, laga mat på eller att meditera vid! Kanske få ljus av. Det är rogivande med eld och att pyssla om den.
Häromdagen visade jag en granne som följde med mig ut, hur man lätt gör upp eld med ett magnesiumstål och en kniv och han blev nog lite imponerad fast kanske inte lika imponerad som Kung Louie skulle ha blivit :)

Nu och då eldar jag, det har säkert setts på några av mina foton och bara för skojs skull har jag på bilden samlat några av mina "tändstickor". Oftast använder jag vanliga tändstickor när jag är ute men eftersom tändstickor kan bli blöta och oanvändbara är magnesiumstålet favoriten (magnesiumstålet är det som ligger tillsammans med kniven).
Elddrillen (uppe till vänster) är jobbig att göra upp eld med och en gång när jag övade så "lyckades" jag även att bränna ett litet hål i köksgolvet :o

Tingesten av stål, den som ser ut som en trea, är ett elddon som man använder tillsammans med kvarts eller flinta och fnöske. Fnöske bereder man av en fnösk- eller eldticka genom att låta den ligga i en lutblandning. Eller som jag gör och fuskar och använder mig av bikarbonat. Sedan klubbar man ut svampen så att den liknar ett tunt sämskskinn och det blir väldigt lättantändligt. På tal om sämskskinn har man faktiskt förr tillverkat kläder av tickor.

Det finns en eldkult som är många tusen år gammal men elden har alltid varit viktig för människans överlevnad och ger dessutom ett psykologiskt välbefinnande. Trygghet och en känsla av urtillhörighet.

Gammalt tecken för eld.

Shit happens

När jag skulle leta reda på lite flinta häromdagen hittade jag dessa stenar som har legat bortglömda ett tag och man ser på dateringarna att detta utspelade sig under sommaren 1997 när vi fortfarande bodde på västkusten. Då fick jag en idé om att börja "samla" på fyrar. Det är något visst med fyrar och jag får en speciell känsla i kroppen när jag ser en, någon slags kärlek kanske?
Längtan... just nu i denna stund, när jag skriver det här... då vill jag flytta tillbaka till havet! :o

Samla gjorde vi genom att åka ut med båten vi hade, för att besöka olika öar med fyrar på.
(En kraftig storm tog båten senare det året :(

Från varje ö tog jag en liten sten och målade dit något specifikt, något som utmärkte sig från just den ön och nu så här i efterhand så undrar jag varför jag också inte skrev dit namnet på fyrarna?? :o

På någon ö såg vi en hare som skuttade runt och jag undrar hur den hade tagit sig dit för jag vill minnas att den ön låg ganska långt ut :o Utanför en annan ö var det fullt med sälar som nyfiket var uppe vid ytan och kikade på oss. Barnen tyckte att dessa utflykter var mycket roliga, ja nästan som skattjakter för vad skulle vi hitta vid nästa fyr?

På avstånd såg vi en dag att ön med fyren vi var på väg till, var helt vit?! Vilken överraskning vi fick när vi kom fram och upptäckte att hela ön var täckt av måsskit! Så det var därför den var vit... hela ön hade använts som häckningsplats av måsar och förutom skiten så låg det rester av äggskal och annat skräp! Tyvärr också av några måsungar som inte hade fått uppnå flygfärdig ålder :(

Andra tankar om igår

Håll med om att det borde vara kriminellt att sova en kväll som denna...

Otåligt 2

Kameran som fortfarande är utan sladd kan man också ha i vatten och fota med vilket jag tycker är  jättekul... åhh vad jag längtar till havet!
Fast det är ändå för tidigt att bada utomhus så här doppar jag bara handen i lilla Nulltjärn. Tyvärr hade jag dom otäta gummistövlarna på mig, vilket jag också blev påmind om när jag stod där i vattnet så det blev lite bada ändå.

Tusen tack för den roliga "leksaken" dotter!